År 2018 kom dom första fåren till gården. Det var en grupp med Gotlandstackor och en grupp med Värmlandstackor. Fåren växelbetar tillsammans med korna för att hålla landskapet öppet.
September 2021 köpte vi även in en besättning med renrasiga Walliska Svartnosfår - rasen med ryktet "det sötaste fåret i världen"
År 2012 tog vi över en korsningsbesättning med ca 30 dikor. Vi har sedan dess jobbat ganska hårt med våra egna avelsmål och idag består besättningen av ca 75 dikor och 20 ungdjur av raserna Hereford och Belted Galloway.
Dom lämpar sig utmärkt på våra naturbetesmarker, är lugna och växer långsamt så köttet blir väldigt mört och fint marmorerat.
Här samsas vi även med 3 islandshästar, 1 shettis, ett gäng med Svensk myskanka, 3 linderödsgyltor, 2 minigrisar, 1 katt, 2 hundar och 2 marsvin.
Rasen med ryktet ”det sötaste fåret i världen” kommer ursprungligen ifrån dalen Wallis i Schweiz där den gick och betade på karga bergstoppar. Efter en del motgångar av rasens bevarande har nu traditionellt intresserade uppfödare lyckats återskapa den och idag finns svartnosarna även i Norden och Sverige. Den används för kött, ull och päls men framförallt som sällskap och utställningsdjur.
År 2012 börjades arbetet med att ta in rasen till Sverige. 7 år senare upphörde restriktionerna mot livdjursförsäljning och vi fick då chansen att kunna köpa in en liten besättning med tackor och två baggar hösten 2021. Det är en exklusiv ras som har blivit väldigt populär även i England och USA. I Sverige finns det ca 300 st Walliska Svartnosfår. Vi tror att rasen har stor potential. Köttet sägs vara riktigt fint och fyllt med omega-3. Följ oss för att se fortsättningen med dessa sötnosar!
Värmlandsfåren är en av tio svenska allmogeraser som idag bevaras i genbank av Föreningen Svenska Allmogefår.
Allmogefåren var tidigare vanliga i Sverige men i slutet av 1800-talet började antalet minska. På allmogefårsföreningens hemsida kan man läsa mer om hur det hela startade med återupptäckten av rasen och bevarandearbetet som startade år 1997. Idag finns det närmare 4000 individer av Värmlandsfår i Sverige som bevaras i genbanken. Och vår besättning är en av dom.
Fåren varierar mycket och kan finnas i alla färger som förekommer hos får. Även ullen varierar i typ, från rya till gobeläng och finullstyp men även så kallad vadmalsull är mycket vanlig. Ullen lämpar sig väl till hantverk och är lätt att spinna och tova.
Vuxna tackor väger mellan 45-85 kg. De är goda mödrar och får oftast två lamm per gång, men trillingar förekommer. Ungtackor får vanligtvis ett lamm.
Våra Värmlandsfår betar våra naturbeten. De är duktiga sly- och buskätare och de gör ett fantastiskt jobb med att hålla landskapet öppet. Var och en har sin egen personlighet, de med hög integritet och de som är väldigt sociala och kelsjuka. Dom har en stark flockkänsla och håller ihop i vått och torrt ute på betet.
Vi får både kött och skinn ifrån fåren. De oklippta fällarna blir magiskt vackra. Även ullen används till tovning.
Gotlandsfåret som är Sveriges vanligaste fårras, har sitt ursprung i det gotländska utegångsfåret som härstammar ända från vikingatiden. Från 1920-talet har ett intensivt avelsarbete, utan inblandning av andra raser, skapat ett grått pälsfår.
Våra tackor är mycket goda mödrar och de får oftast 1-2 lamm var per gång. Trillingfödslar förekommer också. Lammen föds på våren, de är då svarta men under sommaren ljusnar de och blir grå i olika nyanser. Många av våra tackor är otroligt snälla och keliga.
Vi får både kött och skinn från fåren. Ett fint gotlandsskinn ska ha en klar och ren färgnyans från ljusgrå till mörkgrå, jämnt utbredd över skinnet. Det ska vara en jämn lock över hela skinnet och det ska ha ett silkigt och glansigt pälshår. Ullen används till hantverk och lämpar sig väl för spinning och tovning.
Hereford är en mycket gammal, härdig köttras som har sitt ursprung i grevskapet Herefordshire i England. Rasen kom till Sverige i början på 50-talet och är idag den näst största köttrasen i Sverige och en av de populäraste köttraserna i världen.
De har ett lugnt temperament, är snälla och lätthanterliga. De är mycket bra mödrar och tar väl hand om sin kalv utan att vara en fara för människan.
År 2012 tog vi över en korsningsbesättning med ca 30 dikor. Vi har sedan dess jobbat ganska hårt med våra egna avelsmål och idag består besättningen av ca 75 dikor där ungefär 80% är Hereford. Alla lugna, snälla och goda mödrar.
Rasen är mycket lättfödd och lämpar sig utmärkt på våra naturbetesmarker. De är inte kräsna och äter det mesta. De växer bra på endast grovfoder och eftersom de är lugna och växer långsamt så blir köttet väldigt mört och fint marmorerat.
Rasen härstammar ifrån distriktet Galloway i västra Skottland. Den är naturligt hornlös och de vita bältet runt magen är dominant. Den finns i färgerna svart, dun och röd. Rasen är känd för sin dubbla päls med över- och underull, som skyddar mot både kyla och väta. Korna har mycket goda modersegenskaper och har oftast god tillgång på mjölk. Kalven är mycket livskraftig och står upp och diar inom en halvtimme efter födsel.
Vi använder oss av svarta Belted Gallowaytjurar på våra kvigor just för att de ger väldigt lätta kalvningar. Födelsevikterna brukar ligga på mellan 25-35 kg. Kalvarna är mycket nyfikna och sociala men om man inte håller på med dem dagligen så tar ursprungsinstinkterna över när de växer upp. Några av våra modersdjur är korsning mellan Hereford och Belted Galloway och då kan kalven få nästan vilken färg som helst, från ljust beige till svart, dock (nästan) alltid med ett vitt bälte.
Det är en lätt, kompakt köttras med gott slaktutbyte och väldigt fint marmorerat kött.
De lämpar sig mycket väl för våra magra naturbetesmarker.
